Vandra med hund: utrustning, packlista och regler

En vandring med hund är som bäst när stigen är det enda ni behöver tänka på: hundens tassar som trummar mot rotterna framför dig, nosen i ljungen och kopplet som hänger löst mellan er. Det är också då de små missarna märks. En trampdyna som spricker på en stenig sluttning, en hund som flämtar torrt med lång tunga en solig eftermiddag eller en fästing som hittas först på kvällen. Den här guiden samlar det du behöver veta innan ni går: reglerna i naturen, hur du bygger upp hundens kondition, vad som ska med i packningen och hur du gör om något händer. För varje sak på packlistan länkar vi till vårt test, där vi jämför produkterna sida vid sida.

Packlistan i korthet

Till det kommer det som inte behöver ett test: foder för hela turen plus en reserv, en hopfällbar skål, bajspåsar, en handduk och telefonnumret till närmaste djursjukhus.

Innan ni går: kondition och planering

En hund som orkar en timmes promenad hemma orkar inte automatiskt en dag i fjällen. Underlaget är ojämnt, stigarna går upp och ned och varje steg kräver mer av leder och muskler än asfalten. Sveland skriver att hundar med normal grundkondition bör tränas ungefär åtta veckor före en vandring, med terräng och backar två till tre dagar i veckan. Trygg-Hansa har en tydlig riktpunkt: när ni klarar 15 kilometer i kuperad terräng utan problem är ni redo. En vanlig dagstur i fjällen är enligt samma källa 10 till 20 kilometer.

Under träningsveckorna lär du dig också hur din hund ser ut när den är trött. Steget blir kortare, hunden lägger sig så fort ni stannar och svansen bärs lägre än vanligt. Det är de signalerna du ska ta på allvar ute på leden, långt innan hunden vägrar gå.

Valpar och unghundar

Valpen mår bäst av fysisk aktivitet, men skelett och leder växer fortfarande. Svenska Brukshundklubben skriver att den mest intensiva tillväxtfasen pågår upp till 8 till 10 månaders ålder, och att den gamla femminutersregeln inte bygger på publicerad forskning. AniCura påpekar att monotona rörelser kan ge en onaturlig belastning för en växande hund. Någon fast gräns i kilometer finns inte. Vår slutsats är att en flerdagarsvandring inte är rätt för en valp, och att du gärna pratar med veterinär eller uppfödare innan du tar med en unghund på långa turer.

Klor och tassar före avfärd

Klipp och fila klorna några dagar före turen. Sveland nämner det som skydd mot klobrott, som gör ont och blöder mycket. Känn samtidigt igenom trampdynorna. Är de torra och spruckna efter sommarens grusvägar kan en tassalva för hund mjuka upp dem innan ni ger er ut.

Planera rutten med hunden i tankarna

Fjällsäkerhetsrådet räknar med ungefär 3 kilometer i timmen i fjällterräng med packning, och 10 till 15 kilometer om dagen för vuxna som inte är vana fjällvandrare. Lägg in längre pauser än du själv behöver, gärna vid vatten. Kolla också var närmaste djursjukhus ligger. I fjällen är det alltid långt till veterinären, som Sveland uttrycker det.

Regler i naturen: koppel, nationalparker och renar

Mellan den 1 mars och den 20 augusti får hunden inte springa lös där det kan finnas vilda djur. Regeln står i lagen om tillsyn över hundar och katter och gäller i princip all naturmark. Naturvårdsverket skriver att det i praktiken nästan alltid innebär koppel, och att en lös hund under perioden ska vara högst någon meter ifrån dig. Syftet är att skydda däggdjur och fåglar när de får sina ungar.

Resten av året får hunden vara lös så länge du ser den och kan stoppa eller kalla in den. Den får aldrig driva eller förfölja vilt, och du som ägare har ett strikt ansvar för skador den orsakar. En jakträttshavare får koppla en lös hund, och en hund som inte går att fånga riskerar att bli skjuten.

Nationalparker och naturreservat

I alla Sveriges nationalparker ska hunden vara kopplad, oavsett hur bra lydnad den har. I flera fjällparker är hunden dessutom bara tillåten på vissa leder eller delar av året. Enligt Naturvårdsverket får hunden i Sarek och Padjelanta bara vistas på Kungsleden, i Muddus bara på Rallarstigen och i Abisko, Vadvetjåkka och Pieljekaise bara mellan 1 januari och 30 april, med vissa undantag för leder. På Gotska Sandön får inga husdjur tas i land. I naturreservat gäller ofta koppel året runt. Reglerna skiljer sig mellan parker och kan ändras, så läs skylten vid entrén eller fråga länsstyrelsen innan ni åker.

Renar och renbetesland

I fjällen går ni ofta genom renbetesland. Rennäringslagen säger att en hund som inte används i renskötseln ska hållas i band eller vara instängd där renar uppehåller sig, om inte länsstyrelsen medger annat. En hund som jagar eller ofredar renar får dödas av renägaren om den inte låter sig fångas. Naturvårdsverkets råd är enkelt: ha alltid hunden i koppel nära betande djur och i renbetesmarker. En renhjord som rör sig över fjällheden hörs ofta innan den syns, ett dovt klickande från klövarna. Korta kopplet där.

Sele, koppel och bälte

På en lång tur är det selen som avgör om hunden går bekvämt. Ett halsband trycker mot halsen varje gång hunden drar uppför eller du håller emot nedför. En väl tillpassad hundsele fördelar kraften över bröstet och har ett handtag på ryggen som du kan ta tag i när hunden ska lyftas över en bäck eller ett stenblock.

Kopplet får gärna ha en dämpande del. Ett expanderkoppel för hund sträcker sig när hunden plötsligt tvärstannar för en doft eller tar ett skutt efter en fågel, så att rycket inte går rakt in i din axel eller hundens bröst. Kopplar du kopplet till ett hundförarbälte får du händerna fria för stavar och karta, och hundens drag tas upp av höfterna i stället för armen. I nationalparker och renbetesland, där kopplet ska sitta på hela dagen, gör den kombinationen stor skillnad för hur ni båda mår på kvällen.

Packning: klövjeväska eller bärsele

En frisk, vuxen hund kan bära en del av sin egen packning i en klövjeväska. Hur mycket är omdiskuterat. Trygg-Hansa skriver att hunden inte ska bära mer än 20 till 30 procent av sin vikt, alltså 4 till 6 kilo för en hund på 20 kilo. Sveland anger att en vuxen hund som mest kan bära en tredjedel av sin kroppsvikt. Vi rekommenderar att du ligger i nederkant. Börja med en tom väska på korta promenader, öka vikten steg för steg, lasta lika mycket på båda sidor och bär mindre ju längre turen är. En väska som glider åt ena sidan syns direkt: hunden går snett och stannar för att skaka på sig.

För en liten hund är det tvärtom. Den orkar oftast mer än man tror, men korta ben på en lång stenig etapp tar slut. En bärsele eller hundryggsäck låter dig bära hunden de sista kilometrarna, över en blöt myr eller förbi en vägsträcka med varm asfalt. Den är också värd att tänka på av ett annat skäl: en skadad hund som ska hållas stilla måste ibland bäras, och Agria råder just det vid ormbett.

Tassar och klor

Trampdynorna är hundens enda skydd mot underlaget. På mjuka skogsstigar räcker de långt, men vass sten, hård skare och grus sliter. AniCura rekommenderar hundskor på steniga stigar och vid vassa kanter, och Trygg-Hansa råder dig att packa minst två reservskydd om hunden skadar en trampdyna. Låt hunden vänja sig vid skorna hemma först. De första stegen ser nästan alltid komiska ut, med höga knän som i en paradmarsch, men efter några promenader går de flesta hundar som vanligt.

Titta på tassarna vid varje längre paus och på kvällen. Evidensia skriver att skor eller en skyddande fet salva är det bästa sättet att undvika sår, och att du gärna går igenom tassarna varje dag. En tassalva masseras in i trampdynorna, där den känns lite kladdig de första minuterna innan den sjunker in. På vintern fastnar snöklumpar mellan trampdynorna. Agria beskriver hur hunden då undviker att sätta ned tassen och hoppar fram på tre ben. Klipp pälsen mellan trampdynorna kort så fastnar mindre.

Vatten, mat och värme

En hund behöver ungefär 40 till 50 milliliter vatten per kilo kroppsvikt och dygn i vila, enligt AniCura. En dag i terrängen med värme och packning kräver betydligt mer. Erbjud vatten ofta, inte bara när ni passerar en bäck. En hund som dricker lite i taget under hela dagen mår bättre än en som häller i sig en halv liter på en gång vid lägret. En vattenflaska till hund med inbyggd skål gör att pausen tar en halv minut i stället för fem. Fjällvattnet är iskallt även på sommaren, och Trygg-Hansa påpekar att vissa hundar blir lösa i magen av det.

Ta med foder för hela turen och en extra dags ranson. Hunden gör av med mer energi än vanligt, men byt inte foder precis inför resan.

Värmen är den stora risken

Sveland skriver att det inte är lämpligt för hundar att vandra i varmt och soligt klimat, och att en överhettad hund ofta inte märks förrän den kollapsar på kvällen. Lär dig tecknen. Agria räknar upp flämtande, dreglande, röda eller torra slemhinnor, oro, svaghet, kräkningar och vinglighet. De första tecknen kan enligt AniCura vara att hunden söker sig till vatten eller lägger sig med magen mot något kallt. Gå tidigt på morgonen, vila i skuggan mitt på dagen och låt en hund med tjock päls slippa de varmaste etapperna. En kylväst eller kylmatta från vårt test av kylmattor och kylvästar för hund kan hjälpa på varma dagar.

Fästingar och huggorm

Fästingar är aktiva från ungefär mars till oktober, enligt Folkhälsomyndigheten, så länge det är över 5 grader. Gräset längs stigkanten och ljungen på hedarna är där de väntar. AniCura råder dig att gå igenom pälsen efter varje promenad eller i slutet av dagen. Kamma noga och känn med fingertopparna, för en fästing vandrar ofta runt i pälsen i några timmar innan den fäster. En nyss fastsatt fästing känns som en liten hård knopp, inte större än ett sandkorn.

Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Smörj inte på något först. Det går lättast med en fästingborttagare för hund som når ända ned till huden även på de små nymferna. Blir en del av käken kvar innebär det enligt AniCura vanligtvis ingen ökad risk. Skyddet mot fästingar ska vara på plats och testat på hunden innan vandringen. Läs vårt test av fästingmedel för hund och av fästinghalsband för hund.

Ormbett

Huggormen solar sig gärna på varma stenar och stigkanter, och de flesta ormbett på hund sker mellan april och september enligt Agria. Hunden blir oftast biten i nosen, ansiktet, tassen eller benet. Symtomen kommer snabbt, oftast inom en timme: kraftig svullnad och smärta vid bettet, trötthet och ibland kräkningar. Varje år blir omkring 700 hundar som är försäkrade i Agria huggormsbitna.

Vården efter ett ormbett innebär ofta en till tre dagar på djursjukhus. Agria anger att kostnaden vanligen ligger mellan 15 000 och 21 000 kronor. Det är en av anledningarna till att en hundförsäkring är värd att se över innan ni ger er ut.

Första hjälpen på stigen

Långt från vägar och veterinärer är det du som är hundens första hjälp. AniCura råder dig att packa ett första hjälpen-kit för både dig och hunden. Agrias lista över vad som bör finnas i hundens förbandslåda är en bra grund:

• Bandagetejp, kompresser och kirurgtejp
• Koksaltlösning för att skölja sår
• Engångshandskar, sax och pincett
• Fästingplockare
• Febertermometer, som används i ändtarmen och aldrig i mun eller öra
• Krage, så att hunden inte slickar på ett förband
• Blodstillande medel för en klo som gått av
• Telefonnummer och gärna adress till närmaste djursjukhus

Trygg-Hansa lägger till en plastspruta för att kunna ge vatten eller medicin och en kylpåse. I vårt test av första hjälpen-kit för hund går vi igenom vad de färdiga väskorna faktiskt innehåller och vad du behöver komplettera med själv. Kolla utgångsdatum innan varje säsong, och öva gärna på att lägga ett tassbandage hemma. Det är svårare än det ser ut när hunden vill dra bort tassen.

Övernatta: tält, stuga och sovsäck

Marken drar värme ur en liggande hund hela natten. AniCura räknar därför liggunderlag mot markkyla till hundens packning. En hund som fryser kurar ihop sig, darrar och vill inte röra sig, enligt Agria. Kortpälsade hundar och unghundar har svårast att hålla värmen, och Trygg-Hansa råder dig att packa ett täcke eller förstärkning till dem. I vårt test av sovsäck och liggunderlag för hund jämför vi isolering, storlek och hur mycket plats de tar i ryggsäcken. Ett hundtäcke gör också nytta på kalla kvällar vid lägret.

Ska ni bo i tält, vänj hunden vid det hemma först. Ett tält är trångt och fullt av ljud: tältduken som fladdrar, dragkedjan som rasslar och regnet som trummar på duken. En hund som har sovit några nätter i trädgården tar det mycket lugnare på fjället.

STF:s fjällstugor och fjällstationer

Hos Svenska Turistföreningen bor du med hunden i särskilda hundrum. På fjällstationerna finns ett begränsat antal husdjurstillåtna rum mot en tillvalskostnad, och på fjällstugorna bokas hundrummet som ett tillval. Bara en person i sällskapet garanteras plats i rummet med sin hund, och flera hundar kan dela rum, så hunden behöver vara van att vara nära andra hundar på liten yta. Boka hundplatsen i förväg och kontrollera kostnaden när du bokar.

Synas och hittas

Skymningen kommer fort i skogen, och på hösten går ni ofta sista biten i halvljus. En lampa på halsbandet gör att du ser hunden när den nosar några meter bort, och reflex gör att ni syns om leden korsar en väg. Läs vårt test av reflex och belysning för hund. Släpper du hunden lös utanför koppelperioden, eller vandrar i terräng där en skrämd hund kan springa långt, är en hundpejl med GPS en trygghet.

Fjällsäkerhetsrådet råder alla vandrare att berätta för någon vilken väg ni tänker gå och när ni räknar med att vara tillbaka, att följa markerade leder och att vända om ni känner er osäkra eller trötta. Vid en olycka ringer du 112. Där det saknas täckning finns hjälptelefoner i de flesta rastskydd och vid STF:s fjällstugor. Räkna med att en räddningsinsats kan ta tid.

Vanliga frågor

Måste hunden vara kopplad när vi vandrar?

Mellan 1 mars och 20 augusti får hunden inte springa lös där det kan finnas vilt, vilket i praktiken betyder koppel. I nationalparker ska hunden alltid vara kopplad, och i renbetesland ska den hållas i band där renar finns. Resten av året får hunden vara lös om du ser den och kan kalla in den.

Hur långt kan en hund vandra?

Det beror på hundens kondition, ålder och ras. En tränad vuxen hund klarar ofta en vanlig dagstur i fjällen på 10 till 20 kilometer. Trygg-Hansa menar att ni är redo när ni klarar 15 kilometer i kuperad terräng utan problem. Träna upp sträckan under flera veckor innan.

Hur mycket kan hunden bära i en klövjeväska?

Källorna anger olika tak, från 20 till 30 procent av hundens vikt till högst en tredjedel. Börja med en tom väska, öka gradvis, fördela vikten jämnt och låt hunden bära mindre ju längre turen är. Läs mer i vårt test av klövjeväskor.

Får hunden följa med till STF:s fjällstugor?

Ja, i särskilda hundrum som bokas som tillval. Platserna är begränsade, så boka i förväg och räkna med att hunden kan dela rum med andra hundar.

Vad gör jag om hunden blir biten av en huggorm?

Håll hunden stilla och bär den om det går, sug inte och kyl inte bettet och sök veterinär direkt. Ring djursjukhuset på vägen så att de kan förbereda sig.

Behöver hunden skor när vi vandrar?

Inte alltid. På mjuka skogsstigar klarar sig de flesta hundar utan. På steniga leder, skare och vassa kanter skyddar skor trampdynorna, och du bör alltid ha minst två reservskydd i packningen.

Hur håller jag hunden varm i tältet?

Ett liggunderlag mellan hunden och marken gör störst skillnad, eftersom markkylan drar mest värme. En sovsäck eller ett täcke behövs för kortpälsade hundar, unghundar och kalla nätter. Darrar hunden och kurar ihop sig fryser den.

Källor

• Naturvårdsverket: Hundar i naturen
• Jordbruksverket: Så sköter du din hund
• Rennäringslagen (1971:437)
• Svenska Turistföreningen: Resa med hund
• Fjällsäkerhetsrådet: Sommar i fjällen
• AniCura: Vandra med hund
• Agria: Ormbett på hund
• Agria: Värmeslag på hund
• Agria: Första hjälpen-väska för hund
• Folkhälsomyndigheten: Frågor och svar om TBE och fästingar
• Sveland: Vandra med hund
• Trygg-Hansa: Fjällvandra med hund
• Svenska Brukshundklubben: Så bygger du en stark valp